Ky1 Boden:s fortsatta eskapader

Jag tror jag talar för oss alla när jag säger att Långsele faktiskt är riktigt bra! Trevligt folk, bra handledare, billigt boende och bra träningsmöjligheter! Vi fem som fått äran att vara i Långsele har väl överlag haft det bra än så länge. Kankse hade väl Rickard och Henrik kunnat ha det bättre eftersom första veckan bara var rena växlingsturer med 3-T. Chefen där var dock förstående och hjälpte boysen att få köra lite med Hektor. Samma chef har även lånat ut en TV åt oss... snacka om lyx när fem manliga män sitter och trängs framför 14" för att se lite fotboll...

Själv har jag haft det bra! Har hunnit vara med om en del vajsing och enligt handledaren verkar det som om ett helt års strul har klämt in sig under en och samma vecka. Bra för mig!!! Kom åkandes från Åg hem mot Lsl när det började lysa "Term ö-laddning komp." Bara att stanna, kvittera och köra vidare. Dock visade sig detta som något permanent och redan efter någon kilometer så tändes den igen. Stanna, kvittera ringa Hallsberg och åka vidare. Hallsberg skulle återkomma och 15 minuter senare när de ringde upp igen så hade vi råkat ut för skiten  5 gånger till... I Ragunda mötte vi ett ståltåg som fick byta ett lok med så hemresan gick bra och vi lyckades ändå med bedriften att bli en halvtimme tidig. Det berodde väl mest på att vi redan var två timmar tidiga från Åg...

Nästa skojjiga sak var på nedsättningssträckan mellan Hörnsjö och "Vad fan stationen nu hette"... där lyckas vi få ett BF3 från en balisgrupp som skulle vara helt ur spel... jaja... det gick bra att köra med tre streck till vännäs också, där vi för den delen fick upp 40 i förindikatorn vid infarten.

Mer skoj! Vid norra skyddssektionen vid Bräcke så gjorde jag precis enligt handhavande, lade pådraget till noll innan jag gick över från uppspåret till nedspåret trycker ner tidbromsventilen och mitt under skyddsektionen så lyser indikeringstavlan upp som en julgran och ATC:n skriker som om den blev våldtagen... Rullar bort från från skyddsektionen och bromsar fast oss där. Går in i maskinrummet där halva säkringsskåpet har löst ur... Kliar mig i skallen, återställer säkringarna, startar om ATC:n efter att ha läst av felkoden. Frågar min handledare vad jag gjorde för fel? Svaret blev inget! Jag gjorde inget fel. Han kollade mig hela tiden och såg att jag gjorde allt helt rätt... bara att inse att "shit happens"... Nåja, det var tur att man hade handledaren med sig. Hade varit mindre kul om en sådan där sak skett när man sitter ensam på sina första egna turer. Lätt att stressa iväg när ATC:n skriker så...

Kul också att jag får förtroendet att tala med fjärren själv också. Får ringa alla samtal och jag inser nu att jag ska byta efternamn! ...till Ask!!! Hur svårt är det att stava till Carnudd??? C-A-R-N-U-D-D???

Ha det alla där ute!!!